Äntligen hemma!

 

För sex dagar sen kom containern med vårt hem. Möbler inpackade i bubbelplast och papp och en herrans massa saker nerpackade i lådor. Och i sex dagar har jag packat upp och packat in, möblerat och försökt skapa ett hem i det fantastiska hus som vi hyr. Och det är inte klokt vilken skillnad det blev! Från att det stundtals har känts väldigt provisoriskt börjar det nu mer och mer kännas som hemma.

För er som inte vet så har vi alltså bott i tre månader med hyrmöbler. Alltså ett enkelt möblemang bestående av soffa, soffbord, tv-bänk, matbord och sängar. Jajemen, hyrsängar!!! Det vi har behövt i form av tallrikar, glas, stekpannor, kastruller och dylikt har vi köpt här. Vi har alltså haft ett startpaket, likt det från Ikea som man kan köpa när man flyttar hemifrån. Och det har funkat. Men det funkar ju att campa också. Det är bara lite tröttsamt i längden. 

 

Bjuder på några före- och efter-containernbilder.

 

Vardagsrum med hyrmöbler och plastgran.

 
Köket
 

 Alfreds rum. Med stolar från vardagsrummet som vi ställde för sängen varje natt så att han inte skulle ramla ur.

 
Mollys rum. Spartanskt inrett.
 
Vårt sovrum.
 
Och nu, voilá! Vårt hem!
 
 
 
 
Nu känner vi oss riktigt hemma. Här kan vi bo ett tag!

Julavslutning och sommarlov

Världens konstigaste rubrik för en svensk, men idag blir det så. Barnen går på efterlängtat jul- och sommarlov i härliga sex veckor. Planerna för jullovet är att först försöka få ordning härhemma (Imorgon kommer containern!) Och nästa vecka får vi besök från Sverige. Min fina Jenny och hennes goe Linus kommer hit och hälsar på oss och bor i två veckor. Underbart! Då ska vi fira nyår, kolla in parken och jättemarsvinen, hänga vid poolen och mysa och åka till Ilha do mel, en helt fanstastisk ö inte så långt härifrån. Vi längtar så!
 
 
Ilha do Mel - snart kommer vi tillbaka!
 
Idag ska slutar barnen skolan tidigt, så innan lunch ska jag hämta upp dem och åka till Santa Felicidade, möta upp Jocke och äta lunch tillsammans. Vi måste ju fira in lovet.
 
 
Nu har de klarat de första och förhoppningsvis värsta månaderna i skolan. Väl värda ett långt jul- och sommarlov!

Julens mirakel

Bara fyra dagar kvar till julafton och för första gången på flera år så känner jag ingen julstress. Jag är i och för sig inte i julstämning alls och firandet blir nog ganska annorlunda i år och väldigt litet. Mina julförberedleser so far består i att jag har bakat lussekatter, gjort glögg, köpt en skitful plastgran som barnen har pyntat, ställt fram två tomtar som vi hade packat i flygfrakten. Och på trappan till huset står vår isbjörn och svettas. Vi kollar på julkalendern på tv eller dator varje dag och barnen har varsin chokladkalender hitflugna från Sverige. Men thats´s it! No more. 
 
Men nu ska ni få höra om ett av julens mirakel. På torsdag, två dagar innan självaste julafton, kommer vårt hem!!! Som vi har längtat! Äntligen kommer containern med alla våra saker som vi inte har sett på över tre månader. Barnen har längtat efter sina leksaker. Ja till och med efter sina möbler och tavlor och nu snart ska det alltså äntligen vara här. Jag förebereder, planerar och möblerar i huvudet och vet ni? Det kommer att bli så bra!
 
Så vi kommer att fira jul i flyttlådor i år. Men det känns fantastiskt. Och om jag inte minns fel så packade jag ner ganska många förpackningar pepparkakor som vi alltså kommer att kunna njuta av på julaftonen.
 
 
Vacker och stämningsfull gran.
 
 
Världens finaste Alfred hjälpte till med knådandet av lussedeg.

Ett halvår senare...

Det har gått nästan ett halvår sedan jag skrev mitt första blogginlägg som ett litet test på min nya karriär som bloggare. Hade tänkt att blogga lite om förberedelserna innan flytten men förberedelserna inför flytten kom vägen, ironiskt nog. Sen var planen att börja blogga så fort vi kommit på plats härnere och barnen hade kommit in i skolan och där någonstans är vi nog nu. Jag har också länge inväntat att vi ska få internet till huset men det kan jag inte vänta på längre. Brassarna har en annan tideräkning och då är risken att det aldrig blir någon blogg. Tills vidare delar min snälla telefon med sig av internet till min dator. Problemet löst!

Nu ska här bloggas!



Det har gått nästan ett halvår sedan jag skrev mitt första blogginlägg som ett litet test på min nya karriär som bloggare. Hade tänkt att blogga lite om förberedelserna innan flytten men förberedelserna inför flytten kom vägen, ironiskt nog. Sen var planen att börja blogga så fort vi kommit på plats härnere och barnen hade kommit in i skolan och där någonstans är vi nog nu. Jag har också länge inväntat att vi ska få internet till huset men det kan jag inte vänta på längre. Brassarna har en annan tideräkning och då är risken att det aldrig blir någon blogg. Tills vidare delar min snälla telefon med sig av internet till min dator. Problemet löst!

Nu ska här bloggas!



Visa fler inlägg